Vaknade imorse med ett sån enorm kramp i magen,revbenen och upp i bröstet. Kunde knappt gå, men ändå pallrade jag mig till skolan med elvis. Somnade i hans famn på tåget och låg ner och då kände jag ingenting, skönt tänkte jag för mig själv, det försvann. Fast sen när jag ställde mig upp igen var det likt förbannat kvar. Haft en åt helvete dag med min mage. Fick en spya till drickmedicin av skolsyster, hjälpte inte ett dugg. Så här ligger jag nu i fosterställning då det inte känns lika mycket. Men äter jag så är jag lika hungrig direkt efter. Orkar fan inte. Varit för mycket för min kropp det sista nu.